Höstmys.

Mot ruggit höstväder finns bara en sorts medicinering och det är tända ljus, en underbar tidning och en kopp choklad. Må alla kladdkakor se upp för här har ni fått konkurrans, oboy med daim. Jag var väldigt skeptisk när gottegrisen D. kom hem med denna oboy med ack nu är jag fast. Ut och gå i regnovädret för att få komma hem och avnjuta en kopp.

 Men hur mycket jag än vill så vet jag att klumpen i magen inte försvinner hur många koppar jag än dricker. Jag tänker inte sticka under stolen med att det är jobbigt nu, jag hade lovat mig själv att det aldrig skulle bli såhär igen, men härom kvällen brast allt och jag insåg att jag är mer än där igen. Det fungerar inte att klistra på ett leende och låtsas som att allt är bra, eller så har det blivit så att jag inte kan dölja det längre.

 Det är inte regn som faller