Personligt.

Den senaste tiden har varit väldigt jobbig för mig både psyiskt och fysiskt. Jag har under flera års tid haft diffusa symtom på både det ena och det andra, men aldrig har jag (eller läkarna) hittat kärnan till mina problem. Det hela har resulterat i att jag inte längre kan leva ett normalt liv, jag orkar ingenting längre och jag ska vara glad att jag har så fina människor runt mig som stöttar och hjälper mig. Min klippa i stormen är verkligen D. Han har fått stå ut för så mycket men ändå finns han här. Mamma är också en stöttepelare som jag ringer dygnet runt och belastar med mina problem. Men mina vänner och andra nära och kära ska också veta att ni betyder otroligt mycket för mig och jag är så tacksam för alla sätt som ni hjälp till. Allt detta har bidragit till att jag orkat kämpa. Jag visar det för sällan men kärlek till er ♥

Men ur något ont kommer oftast något gott och det är det jag hoppas på nu. Ett framsteg är iaf alla prover jag har varit och lämnat och jag har fått en sneak peek på provresultaten. Jag vill inte säga förmycket men äntligen visar det på något som jag kan få hjälp för, men det slutgiltliga resultatet kommer efter den 24 då jag ska besöka en läkare på sjukhuset. Håll tummarna nu :)